Idag har jag haft en heldag med barnen. Helt själv. Maken drog innan de vaknade och kom hem långt efter att de somnat. Själv ser jag i kors, lite förvånad över både det ena och det andra. Ett litet smakprov:
*succé med Junibacken, dock fick sonen som vanligt nedprioritera sina behov pga att dotterns mat- och sovklocka ringde vid "olämpliga" tider.
*Det måste nu utrönas om det är tufft att ha blyertsteckningar i vardagsrummet. På väggen alltså. Om jag ramar in kanske det? Nehe...
*Dottern har förvånandsvärt långa armar. Åtminstone när det finns äpplen där, långt upp, undanplockade strax innan middag.
*Man ska inte köpa dyra serietidningar innan man är helt säker på att de inte kommer i posten samma dag.
*Sonen har grymma röstresurser. Att de gärna används för att poängtera missnöje med den konsekvens som väggtecknandet fick (= ingen läsning innan sovdags) är kanske inte lika positivt överraskande.
*Överraskande är dock att att dottern sover sig genom detta larm. Och att mamman bibehåller lugnet och fem (!) minuter senare kan gå och surfa i frid med två sovandes barn ett rum bort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar