Flyttplaneringen avbröts av några dagar utan täckning. Väderprognosen sa regn och kyla hela helgen. Vi packade in oss i två bilar och åkte till Påta. Och det var alldeles, alldeles underbart. Fyra dagar senare är jag åter. Konfirmanderna har en redovisning klar. Vi har skrattat, lekt och pratat. Vi har spanat in Luther, Jesus och Patrik 1,5. Ätit mat lagad över öppen eld, i stormkök och som vanligt. Vi har moffat tårta, krabbelurer och popcorn. Vi har dansat, sjungit och snurrat. Vi har sovit i vindskydd och vandrat i urskog. Vi har paddlat kajak och bastat. Vi har sett orm och spår av vildsvin. Vi har pärlat frälsarkransar. Slängt livlinor. Pratat valiska. Högt och lågt.
Jag har årets höjdarkonfisar. Och årets höjdarledare. Och jag tror minsann jag är grym jag också! Gud är god :-)
Visar inlägg med etikett konfirmander. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett konfirmander. Visa alla inlägg
söndag 16 maj 2010
söndag 18 april 2010
Buckle up, here we go!
I ett tillfälligt tillstånd av sinnesförvirring tänkte jag för något år sen att det skulle vara bra planering att trycka in så mycket jobb som möjligt på de helger jag var i tjänst denna vår. Det har resulterat i fler än en helg med vigslar och/eller dop på lördagen och sedan högmässa, konfirmander och gudstjänst med små & stora på söndagen. Denna helg toppade jag det med ett vigselsamtal också. Som om jag inte är lagom mör efter ungefär hälften.
Som tur är har jag ju världens bästa jobb. Och kanske världens bästa församling också. Definitivt världens bästa konfirmander och bland de härligaste barnkorister.
Jag trivs med all den feedback jag får här. Och det handlar inte bara om positiv kritik. Idag var det en man som strängt sa: "godkänt, men inte mer än så" efter högmässan. Andra tyckte annorlunda. Och det är ju det som är så fantastiskt. Att både bli utmanad, påmind om att ansträngning faktiskt är viktigt och bekräftad. Ingen likgiltighet liksom. För det är ju rena döden.
Från högmässa till konfirmander. Där vi pratade just om döden. Fina samtal. Och fin tavla blev målad med gemensamma krafter. Och fina dikter. Om jag fick skulle jag skriva dem här. Faktiskt.
Och så lite dans och lek i gudstjänst med små & stora. Glädje. Och nästangudbarnet i trappen spanandes ut över församlingen. Jepp, här hör jag hemma.
Och så lite kärlek på det. En vigsel bortom konventionerna. Enkelt, nära. Och varför har jag inte upptäckt hur bra psalm 180 funkar på en vigsel tidigare?!
Som tur är har jag ju världens bästa jobb. Och kanske världens bästa församling också. Definitivt världens bästa konfirmander och bland de härligaste barnkorister.
Jag trivs med all den feedback jag får här. Och det handlar inte bara om positiv kritik. Idag var det en man som strängt sa: "godkänt, men inte mer än så" efter högmässan. Andra tyckte annorlunda. Och det är ju det som är så fantastiskt. Att både bli utmanad, påmind om att ansträngning faktiskt är viktigt och bekräftad. Ingen likgiltighet liksom. För det är ju rena döden.
Från högmässa till konfirmander. Där vi pratade just om döden. Fina samtal. Och fin tavla blev målad med gemensamma krafter. Och fina dikter. Om jag fick skulle jag skriva dem här. Faktiskt.
Och så lite dans och lek i gudstjänst med små & stora. Glädje. Och nästangudbarnet i trappen spanandes ut över församlingen. Jepp, här hör jag hemma.
Och så lite kärlek på det. En vigsel bortom konventionerna. Enkelt, nära. Och varför har jag inte upptäckt hur bra psalm 180 funkar på en vigsel tidigare?!
fredag 14 november 2008
Släng ut näten på andra sidan
Det är konfaträff. Vi pratar om lägret som varit. Plötsligt säger konfirmand A: "Jag bara måste få fråga en grej. Men ni får inte säga till X att jag frågade". Pedagogen och jag säger omedelbart och i mun på varandra "ja, det är han". Konfirmand A undrar förstås hur vi visste vad hon skulle fråga om. De andra konfirmanderna har inte kopplat alls. Konfirmand A får därmed förklara för dem och säger efter viss tvekan: "jag undrar om X... fiskar på andra sidan...?"
Jepp. Det fanns bara en sak att tillägga efter den kommentaren."Sorry, konfirmand A. Du kommer bli bloggad om."
Uppdatering: Ibland är saker så självklara och uppenbart för en själv att man (läs jag) inte ens kopplar att ingen annan har rattat in samma kanal. Sorry. Ni kan ju inte veta att X är både ute ur garderoben och dessutom spelar på det emellanåt. Och att konfirmand A dessutom är en rätt frispråkig tonåring som inte brukar...välja sina ord fullt så omsorgsfullt.
Tankeläsningskurs, någon? ;-)
Jepp. Det fanns bara en sak att tillägga efter den kommentaren."Sorry, konfirmand A. Du kommer bli bloggad om."
Uppdatering: Ibland är saker så självklara och uppenbart för en själv att man (läs jag) inte ens kopplar att ingen annan har rattat in samma kanal. Sorry. Ni kan ju inte veta att X är både ute ur garderoben och dessutom spelar på det emellanåt. Och att konfirmand A dessutom är en rätt frispråkig tonåring som inte brukar...välja sina ord fullt så omsorgsfullt.
Tankeläsningskurs, någon? ;-)
lördag 8 november 2008
Konfirmandläger
Att spendera helgen med 13st fjortonåringar (typ) samt 3st 45-åringar (+-) är roligt nästan jämt. Som den hårt prövade småbarnsföräldern jag är bekommer det mig inte att gå upp på morgonen (det är ju sovmorgon att få sova till efter 7!), inte heller kan ögonen hållas öppna eller öronen låta sig störas efter midnatt -oavsett hur mycket spring det är i korridorer. Dessutom utfodras man med jämna mellanrum och slipper disken efteråt. Bara det är ju värt en hel del.
Dessutom får man ju höra roliga kommentarer när man tittar på film ihop (tyvärr kommer min överhettade hjärna inte på några att citera just nu) och hjärtat smälter när en konfirmand vid instruktionen att de ska få väljka psalmer till morgondagens mässa glatt utropar tre nummer på psalmer hon bara älskar. Dessutom får man många nya infallsvinklar kring hur det måste ha varit med och för Jesus och lärjungarna. Och det är klart att lag "Prästälskarna" vann femkampspromenaden.
Imorgon åker vi hem. Det ska bli skönt. Och lite tråkigt. Men säg inget till de små om det!
Dessutom får man ju höra roliga kommentarer när man tittar på film ihop (tyvärr kommer min överhettade hjärna inte på några att citera just nu) och hjärtat smälter när en konfirmand vid instruktionen att de ska få väljka psalmer till morgondagens mässa glatt utropar tre nummer på psalmer hon bara älskar. Dessutom får man många nya infallsvinklar kring hur det måste ha varit med och för Jesus och lärjungarna. Och det är klart att lag "Prästälskarna" vann femkampspromenaden.
Imorgon åker vi hem. Det ska bli skönt. Och lite tråkigt. Men säg inget till de små om det!
onsdag 17 september 2008
Confirmands
You can't live with them. You can't live without them.
And in some mysterious way they increase every time we meet.
And in some mysterious way they increase every time we meet.
Etiketter:
frustrationer,
frågor,
glädjeämnen,
in english,
konfirmander,
prästliv
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)