söndag 15 juni 2008

Vemodets söndag

Idag var det sista gången. Sista gudstjänsten i Gröndals kyrka innan sommarstängning. Sista gudstjänsten för mig i tjänst här. Jag har hållit detta faktum på minst en armlängds avstånd. Men faktum kvarstår. Jag har tre dagar kvar i tjänst här. Sedan semester. Sedan... nytt.

Det är många tankar som far genom huvudet. Mycket som har hänt. En hel del som ska summeras och sorteras. Det är vemodigt. Det kommer jag inte ifrån.

7 kommentarer:

Carina W sa...

Vemodet förstår jag. Absolut. Men jag gläds! Detta innebär att vi i höst kan träffas ofta till lunch!

Ms Garbo sa...

Mmmm.
Det är något märkligt när man ska lämna.

Men du går inte ifrån. Du går till, till något som kan bli jättebra!

Anonym sa...

Jag förstår precis och det känns att lämna ett altare, jag som bara flyttar inom samma församling känner mig lite vemodig.

Hoppas dock att du får en härlig semester och sedan bara känner glädje över din nya arbetsplats.

Emelie sa...

Ja, det är vemodigt att lämna. Samtidigt som det finns så mycket gott i att börja om, börja nytt. Jag och mitt vemod är också mycket tillsammans just nu. Lycka till!

Maria sa...

Utmaning som borde passa dig!

http://prastflickan.blogspot.com/2008/06/att-ge-order.html

Ska vara ett html där på slutet...efter punkten.

Evas blogg sa...

Att lämna kan vara så jobbigt. Förstår din vemodskänsla, jag är expert på sådana känslor:-) Hoppas du får en fin sommar innan det nya ska börja.

Jeez sa...

carcol, luncha ska vi definitivt. Vill då komma till min våååååning på staaan? ;-)

ms garbo, japp, jag går till och det är bra.

ulrika, emelie och eva, tack! Och detsamma :-)

Maria, en utmaning... kanske nåt att fnula på under chatten...