Det blir inte alltid som man tänkt sig

I måndags och tisdags var jag länge anmäld på ett seminarium om vigselsamtalet. Var på ett om dopsamtalet för ett år sen och det var fantastiskt bra. Vi var ett gäng präster som delade med oss av erfarenheter och diskuterade hur vi gör/inte gör och tänker/inte tänker. Det hela leddes av Birgitta Söderberg som är präst och Magnus Lidbeck som är (pensionerad?) präst och psykoterapeut och de kom med många bra frågor och vinklingar. Att be föräldrarna berätta vad de önskar för sina barn och för sig själva som föräldrar och sedan ta deras ord som förbön var ett sånt guldkorn därifrån. Nåja, vi bad om ett likadant seminarium om vigselsamtalet och det var planerat i våras. Då blev det inställt. Denna gång insåg jag att jag inte skulle orka med Ester. Jag hade känns mig splittrad med henne och hennes behov i ett dygn när jag förmodligen mest vill dyka in i frågeställningarna själv. Istället satsade jag på kontraktskonvent idag förmiddag. Om Luther och luthersk teologi. Spännande! ”Finns det en luthersk identitet” var frågeställningen. Men nej, sonen är fortfarande sjuk och jag är således hemma. Blä. Jag behöver teologisk stimulans! Jag längtar efter det. Att få inspireras, tänka till och beröras. Men det blir inte alltid som man tänker sig.