Martin säger si, säger du så?

Fastän förnuftet kan räkna till tre och skilja mellan vitt och svart, stort och smått och begripa andra yttre ting, så kan det ändå inte förstå vad tro är. /Martin Luther

2a söndagen i påsktiden

Tankar för veckan från dagens evangelietext: "Jesus sade till lärjungarna: 'Kom och ät.' Ingen av dem vågade fråga honom vem han var; de förstod att det var Herren". Vad betyder det att det är i gemenskapen kring måltiden som de känner igen honom? Och vad räknas som måltid? Vad säger hunger oss? Både den själsliga och den mycket påtagliga, den som drabbar oskyldiga i stora delar av vår värld.

Läs hela texten: Joh 21:1-14

Kom om fem minuter

Sonen släcker efter att ha läst klart ett kapitel i Harry Potter. Han ber mig komma "om fem minuter". Det är en ritual vi har. Ibland somnar han på en gång efter det. Ibland ropar han frustrerat efter tio minuter och undrar om vi inte kan räkna. Ikväll smyger jag in i hans rum och pussar hans panna efter kortare tid. Jag förstår att han låtsassover. Att han njuter av mys utan att behöva erkänna det. Det är också en ritual vi har, eller han. Man kramas och låtsas hålla fast. Han låtsas bli fasthållen och låter sig bli kramad, tankar närhet.

Jag pussar i alla fall hans panna och han ler. Och hjärtat svämmar liksom över med kärlek. Så stor han blivit. När jag stänger till dörren efter mig ber han mig komma om fem minuter igen. Men det behövs inte, han sover innan jag hunnit svara.

Annandag påsk

Vandring till Emmaus. Det blev ingen gudstjänst idag. Det blev vänner istället. Nog så viktigt. Men dagens texter, om lärjungarna på vägen till Emmaus bär jag med mig. Undrar när vi är medvandrare. Om vi springer före eller otåligt manar på. Och när visar vi på Kristus. När de andra pratat klart eller innan de ens öppnat munnen om sina erfarenheter? Och till sist: hur visar vi på Kristus?

påskdagen

Bländande ljus. Glädje bortom graven. Hopp. Trotsig liljor som slår ut medan jag ser på.

Glad påsk!

påskafton

Länge har jag försökt, länge har jag dig sökt, men nu ber jag:
Håll om mig till jag ser dig, min Gud.

Själv kan jag ej förstå, vem du är, men ändå – vill jag ropa:
Håll om mig tills jag ser dig, min Gud.

Dina händer bär sår, i din närhet jag får – stilla viska:
Håll om mig tills jag ser dig, min Gud

Ta min smärta, min nöd, ta min vånda, min död – ge mig nytt liv:
Håll om mig tills jag ser dig, min Gud.

Text: A-M. Kaskinen 1986, P. Harling, 1996 Musik: L. Löytty 1986
psalm 764 (sv psalmboken med tillägg)

långfredagen

Ösregn blir till snöfall. Ur led är vädret. Men det är väl ett lämpligt ackompanjemang till dagen som den är för oss som firar.

Betraktelsen vid korset gav många funderingar. Om mellanrummen. Där korset är. Som gör att det aldrig blir antingen eller. Och inte riktigt heller både ock. Utan just mellan.

Vad det betyder ska jag fundera vidare på.

skärtorsdag

Soppa och mässa. Gemenskap. Många skratt, bekanta, vänner, härlig kör, liv. Och så avslut med altarets avklädnad. Mörkret och tystnaden sänker sig. Natt. Ensamhet. Och en bön. Allt som är kvar.

Ofärdiga tankar om att v ara människa

"[I] always intincts on Holy Wednesday. Bread dipped to acknowledge the Betrayer within" skriver en facebookvän idag.

En del skulle nog bli provocerade. Och vi har alla olika behov. Om man i hela sitt liv blivit nertryckt behöver man bli upprättad. Om man lever sitt liv i skam för saker man egentligen inte kan rå för eller rå på, då kanske man formulerar sig annorlunda.

Eller inte.

Förrädaren inuti, kan vara den som säger att man inte behöver bry sig, att man är världsbäst, att alla andra får vänta. Men förrädaren inuti kan också vara den som säger att man är värdelös och oälskbar.

Och jag tror att vi alla har en förrädare inuti. Det är liksom en del av att vara människa. Det betyder inte att vi är onda eller dåliga människor. Det betyder inte heller att vi kan lämna ansvaret till denna "andre" och liksom abdikera.

Vad säger förrädaren inom dig? Att du duger mer än andra. Eller att du inte duger alls? Vad säger du till förrädaren inom dig? Vad svarar du den?

Tidsresor

Tänk att man på en nanosekund kan färdas genom tiden tillbaka till en annan tid i sitt liv. Något händer, något doftar, något triggar kroppsminnet eller känslominnet och så är man där. På gott och på ont.

Tänk att man har alla de där tiderna inom sig, alla åldrarna. Barnet, både det lilla rädda, bräckliga och det kaxiga omnipotenta som äger världen. Tonåringen som både är stor och liten samtidigt, mitt i att vilja vara helt unik och egen och samtidigt precis som alla andra, ve och fasa för att sticka ut -på fel sätt i alla fall. Den unga vuxne, med samtidig tvärsäkerhet och ambivalens för framtiden. Den vuxne, mitt uppe med jobb, barn, måsten och borden. Som både tycker det är skönt att landa i livet och som längtar efter det som var eller det som kommer.

Allt är jag, alla finns i mig. Och varje år, varje fas i livet stannar och bygger på vem jag är.

Dagens dikt

When I say, "I am a Christian"
I’m not shouting, "I’ve been saved!"
I’m whispering, "I get lost!
That’s why I chose this way"

When I say, "I am a Christian"
I don’t speak with human pride
I’m confessing that I stumble -
needing God to be my guide

When I say, "I am a Christian"
I’m not trying to be strong
I’m professing that I’m weak
and pray for strength to carry on

When I say, "I am a Christian"
I’m not bragging of success
I’m admitting that I’ve failed
and cannot ever pay the debt

When I say, "I am a Christian"
I don’t think I know it all
I submit to my confusion
asking humbly to be taught

When I say, "I am a Christian"
I’m not claiming to be perfect
My flaws are far too visible
but God believes I’m worth it

When I say, "I am a Christian"
I still feel the sting of pain
I have my share of heartache
which is why I seek His name

When I say, "I am a Christian"
I do not wish to judge
I have no authority
I only know I’m loved

av Carol Wimmer

Vems ansvar? Mitt?

“Unless someone like you cares a whole awful lot, Nothing is going to get better. It’s not.”
Dr Seuss -ja, man kan tro att bloggen läser honom just nu...

Men det passar ju förträffligt väl en söndag som denna. Så kan vi göra världen bättre.