"[I] always intincts on Holy Wednesday. Bread dipped to acknowledge the Betrayer within" skriver en facebookvän idag.
En del skulle nog bli provocerade. Och vi har alla olika behov. Om man i hela sitt liv blivit nertryckt behöver man bli upprättad. Om man lever sitt liv i skam för saker man egentligen inte kan rå för eller rå på, då kanske man formulerar sig annorlunda.
Eller inte.
Förrädaren inuti, kan vara den som säger att man inte behöver bry sig, att man är världsbäst, att alla andra får vänta. Men förrädaren inuti kan också vara den som säger att man är värdelös och oälskbar.
Och jag tror att vi alla har en förrädare inuti. Det är liksom en del av att vara människa. Det betyder inte att vi är onda eller dåliga människor. Det betyder inte heller att vi kan lämna ansvaret till denna "andre" och liksom abdikera.
Vad säger förrädaren inom dig? Att du duger mer än andra. Eller att du inte duger alls? Vad säger du till förrädaren inom dig? Vad svarar du den?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar