*harkel*

Sedan jag blev präst för 8 år sedan har jag varit sjukskriven med talförbud två gånger á två veckor. Det är svårt att göra sitt jobb utan att få tala. Och eventuella konfidenter som man kan lyssna till skulle nog bli frustrerade att inte få ut ett endaste pip...

I några dagar nu har allergier i kombination med nån liten förkylning gjort att jag hostar och rosslar och snorar en hel del. Särskilt i kombination med prat. Därför vilar jag rösten och allas öron ikväll. Imorgon är det mässa med små och stora (välkomna!) och jag får kanske tänka om predikan till en mer tecken- eller bildbaserad än den jag har?

Flyttgröt

När man åker till någon man tycker om med lite bäbisgrejjer och för att se den nya lägenheten kan man ju tro att man skulle ta med sig någon present. Det gör inte vi. Vi tar med oss ett stycke fikasugen son, en trött och gnällig dotter och, okej då, lite bensinmacks inköpt fika. Och så stoppar vi barnen i badkaret. Inte för att det skulle invigas (det hade tydligen använts tre gånger redan, trots att hon inte ens sovit där en enda natt sedan hennes saker flyttades dit för en vecka sedan) men för att få slut på gnäll. Det är ju alltid funkis.

Det börjar bra

Sång, pussar och karta till en fiskedamm!

Och napp blev det också!

Sonen har pysslat, knepat och valt. Lyllos mig!

barn och nattvardsteologi

Idag skulle jag prata gudstjänst och nattvard med barnkörerna inför Heliga Trefaldighets dag och "Mässa med små och stora". Första kören gick okej. Dom gick i sex-års och ettan. Efteråt pustade jag ut och tänkte att den andra kören i alla fall blev lättare eftersom de är äldre.

Den andra kören var inte äldre. Det har skett förändringar under året jag varit borta. Den andra kören var den efterlängtade och efterfrågade småttingkören för 4-5åringar.

Det var inte lättare.

En dag på fjärilshuset

Hjälparen kommer...

...är söndagens tema. Efter musikgudstjänst där jag hade ABF-orkestern som hjälp för att förmedla evangelium åkte jag ut i hooden för att hjälpa Essa packa flyttlådor. Några blev det innan jag styrde kosan hemåt igen för att umgås lite med mina barn.

Och gissa vem som skulle behöva lite hjälp här i det minst sagt eftersatta hemmet?

Nya vägar väntar

Jag har fått en ny tjänst!

Det känns spännande, roligt och lite vemodigt.

Som det ska.