Ett långt inlägg raderat. För utlämnande. Dags att inse faktum. Kroppen har minnen. Det gör ont. Och det är dags att jobba genom lite av det där bagaget så att det inte projiceras helt på nästa generation. Jag vet ju att det kommer gå bra.
Vad är det med skolor?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Verkar som du behöver lite tankar nu, så jag tänker på dig. Och skickar en kram via cyberrymden! KRAM!
Andas, andas. Du kommer att få många flashbacks. Det mesta har inte förändrats trots nya läroplaner, anti-mobbingteam och ny utbildning. Det sitter ändå kvar i väggarna...
Jag har varit i en högstadieskola idag. Då får jag positiva vibbar av att livet är kaos - men rätt najs.
Går jag in på ett låg/mellanstadium känner jag mig genast ful och äcklig och sen måste jag knarka trygghet och läsa barnböcker hela kvällen, förbrilt frågande vad som egentligen är fel på mig...
Som sagt, kroppen har minnen....
Skicka en kommentar