Morgontankar

Solen gassar och det enda som hörs är datorns surr. Make och son sover gott fortfarande. Ovanligt. Nog för att jag brukar vakna tidigt av ohejdad vana och av ont i rygg och kropp, men sonen brukar ju kvittra tidigt också och tycka att vi är fantastiskt tråkiga som bara vill sova när det finns alternativ som att leka med lego, vattna på balkongen eller bygga nyanlända möbler.

Just det senaste väntade jag mig faktiskt denna morgon eftersom badrumsskåpen kom igår kväll tillsammans med sonens nya skrivbord. Dock behövs en rejäl städning av sonens rum innan det aktuellt att riva i paketet. Vi gjorde ett litet tafatt försök igår men sonen började ju leka med alla grejjer som han tog i istället. Och hur frustrerande det än är så känner jag ju igen det där. Man ska städa och röja och helt plötsligt sitter man med gamla brev, foton eller tidningar och drömmer sig bort till svunna tider.

Och när vi ändå är inne på röjningsmekanismer: varför är det så svårt att förmå sig att slänga gamla kläder man inte haft på flera år? Och när man väl kommit så långt att man rensat ut, varför är det så svårt att ta de där kassarna till Myrorna eller Stadsmissionen så att eventuella andra kan få del av dessa ofta fräscha kläder? Det är som att de vill ligga till sig i sina kassar i sovrummet innan det slutgiltiga farvälet...

Dagen idag bjuder alltså på lite städ, lite ihopskruvning och förmodligen mycket lek. Sonens kusiner kommer och hälsar på med sin mamma (min syster), det ska bli en rekordvarm dag utlovas det och jag gissar att vi håller oss utomhus på någon lagom skuggig plats med barn, vatten och lite picnic. Jag undrar när dagen ska börja för resten av familjen?