Sonen är frisk efter helgens öroninflammation, men idag dippade dottern. Och efter en natt av alldeles för lite sömn så känner jag mig inte hundra själv. Imorgon blir det VAB. Till skillnad från i måndags när dottern fick vara hemma i brist på ork att lämna bara henne på förskolan så får sonen gå imorgon. Goda grannar tillika dagiskollegor tar med honom på morgonen. Den kritiska tidpunkten... Jag uppskattar det enormt och är tacksam att jag inte är ensamstående förälder oftare än någon gång ibland. Sedan är det väl typiskt att makens jobbresa och sjukdomarna synkat.
Men oavsett. Alla ni ensamstående föräldrar, vilket jobb ni gör! Enastående är vad ni är! Jag fattar att man orkar mer än man tror när man måste, men ändå. Enastående!
(Nu ska jag gå och lägga mig, man får det när man riskerar bli väckt under hela natten)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hear hear!! Jag har fått en uppenbarelse av samma typ, nu när jag blir ensam med barnen rätt frekvent tack vare I:s jobbresande.
Ensamma föräldern borde få en helt egen dag i kalendern. :)
*läser och skrattar*
Jag som är så bra på att oroa mig försöker helt enkelt förtränga att jag en vacker dag inte får vara föräldraledig längre. Då blir det nog inte lika enkelt, nej...
*deniiiaaal!!*
Essingen har fått lite nattamat, och jag ett äpple, jag var så hungrig att ajg var tvungen att gå upp. För övrigt hjälpte äpplet sådär, behöver nog stötta med en macka också..!
Helt klart en egen dag! Har kanelbullen en, är det det minsta man kan begära.
Och nej, det är inte lika enkelt när man inte är föräldraledig längre. Men din mamma kanske vill vabba då så hon får leka mera med honom? *planterar idéer*
Skicka en kommentar