Storö

Det är mulet, blött i gräset efter skyfallet på morgonen och blåser så det rasslar i träden som omringar huset. Min farmor och faster vilar säkert i gråa villan. Min pappa jobbar säkert i båthuset eller på ängen. Make och barn är i isboden och letar grejjer.Fåglarna kvittrar, annars är det helt tyst.

Här finns ingenting och allting.

-Mamma, det är underbart! utbrister sonen och mitt hjärta svämmar över. Det ÄR underbart. Jag vet det, även om jag inte alltid orkat eller orkar uppskatta det.

30 varv runt gråa villan hann sonen med igår när vi lagade mat. Och några turer till röda villan för att hämta äpplen, lök och tomater. Han sov väldigt gott i natt...

När vi inte ser honom är chansen stor att han är på vadbacken och bygger en rymdraket av pinnar. Eller tar upp nät med morfar. Eller samlar kottar. Eller smygäter funna smultron eller omogna blåbär.

Dottern hänger med på armen. Inne lär hon sig att gå. Och gunga gungstol. Och klättra i trappen.

Jag har bakat mördegskakor, lagat lunch och diskat. Med sonen förstås. Det är få förmiddagar man hinner med så mycket. Och imorgon är det någon annans tur. Bara det!

-Mamma, det är ljuvligt! Jo, han använder sådana uttryck. Och det är just vad det är!

Gratitude

I was challenged a few days ago, but I'm terribly slow... (and yes I did promise, several months ago, to write in english every once in a while, so here it is! )

Things that I´m deeply thankful (to God) for:

1. My beautiful, funny, wise, annoying, loving children Elias and Ester.
2. My dito husband.
3. My dito friends.
4. My dito family, including extended one.
5. My calling and job.
6. Tough experiences that, even though I didn't see it back then, has made me a better person.
7. Internet that has given me so many friends, good thoughts and knowledge about loads of things.
8. That I don't have to lie in bed worrying about money for food and clothes, housing or other essentials.
9. Calamata olives, sun dried tomatoes and dried ham. Yummy!
10. That I will be able to go to DC this summer!

Egon!

Jag har träffat Egon.

Så här tycker han om namnet som mamman och the unmentionable vill ge honom:

För övrigt så är han alldeles alldeles underbart fantastisk! Men säg inget till hans morsa för då blir hon så muppig...

Det är ju ingen idé att skriva ett eget inlägg när man kan sno nån annans

Igår har jag chattat i tre timmar, nej tre plus en timma, med andra medlemmar i the Young Clergy Women project. Det har varit vansinnigt roligt, inspirerande och förvirrande. Vid något tillfälle var vi elva-tolv stycken som alla "pratade i munnen" på varandra, men det fungerade.Det är roligt att upptäcka hur lika vi är, hur mycket humor vi delar, och hur mycket vi kan vara varandra till stöd. Mm, jag gillar internet! Och jag ser verkligen, verkligen fram emot att åka till USA i sommar och träffa några av dessa fantastiska kvinnor i "verkligheten".

och det är naturligtvis Maria som skrivit. Hon började en timma tidigare än jag, men bloggade istället för att avsluta med ytterligare en timma...

Maria beordrar och jag lyder...

“imperativ (lat. (modus) imperativus ‘befallande (modusform)’, av impero ‘befalla’, ‘föreskriva’), modus som anger uppmaning, förbud, vädjan, råd etc. I satser med imperativ är subjektet (som syftar på lyssnaren) ofta underförstått: Skynda dig! Skynda er! I svenskan är imperativformen identisk med verbets presensstam: hoppa!, vänd!, se!, skriv!, spring! Så nu lyder ni: stoppa in er själva i ett nötskal och blogga om vad ni skulle ge för fem olika order till omgivningen om ni kunde. Ju mer egoism, desto bättre!” Ok...order alltså.

1. Skärp er!
2. Våga mer av er själva!
3. Hjälp mig!
4. Sluta tjafsa!
5. Ge mig ostbågar/godis/bullar/...

Nöjd Maria?

Utmaningen skickas vidare till *tamtatam!* Peterlina, Carcol och Sqz.

Glasögonen

-Mamma! Du har på dig dina nya glasögon, vad fina dom är!

-Tack!

-Pappa?! Pappa, dom är rosa och fina!!!

[nja, jag beställde väl brunaktiga? Fast de är rätt kopparfärgade faktiskt... eller jaha, minsann, de ÄR rosa enligt produktbeskrivningen... oj då...]

Nya perspektiv

Igår hämtade jag mina nya glasögon. De är starkare än de förra och eftersom jag samtidigt lämnade in de gamla bågarna för nya glas så hade jag inget annat val än att på en gång använda de nya. Det är ovant. Saker och ting är så mycket skarpare nu. Jag ser helt enkelt bättre med dem -precis som sig bör. Men. Det är inte alltid helt behagligt. Ibland gör det nästan ont i ögonen.

Och det slår mig att det är precis som i livet när man får nya perspektiv och ser saker och ting lite klarare. Det är inte alltid så bekvämt, tvärtom. Insiken om hur saker och ting verkligen förhåller sig skaver gärna och man kan inte längre fortsätta med skygglappar hur lite man än vill förändra det där trygga invanda (om än suddiga).

Vemodets söndag

Idag var det sista gången. Sista gudstjänsten i Gröndals kyrka innan sommarstängning. Sista gudstjänsten för mig i tjänst här. Jag har hållit detta faktum på minst en armlängds avstånd. Men faktum kvarstår. Jag har tre dagar kvar i tjänst här. Sedan semester. Sedan... nytt.

Det är många tankar som far genom huvudet. Mycket som har hänt. En hel del som ska summeras och sorteras. Det är vemodigt. Det kommer jag inte ifrån.

Solsken hos oss

Det är nationaldag och röd dag. Jag jobbar. Som alla röda dagar. Och inga halvdagar har jag heller. Inte för att någon annan hade det igår egentligen igår heller. Så snabbt man glömmer när reformer görs...

Ändå. I eftermiddag ska jag i alla fall på studiebesök i Rålis. Gud tältar tydligen där. Bland annat?

Och visst är hon 100% solsken denna morgon? (till skillnad från de sjusovande killarna i familjen)

Mördarkaka

På allmän begäran (?) kommer härmed husmor Lottas recept på mördarkakan!

Till en långpanna:
6 ägg
9 dl strösocker
225 g margarin -flytande el rumsvarmt
9 msk kakao
3 tsk vaniljsocker
3 krm salt
4,5 dl vetemjöl

Vispa ägg och socker pösigt. Klicka ner margarinet under vispning. Rör ner kakao, vaniljsocker, salt och vetemjöl. Häll ner i formen (klä den gärna i bakplåstpapper). Grädda 15-20 minuter i mitten på ugnen i 200 grader.

Glasyr:
200 g riven kokos
2 dl socker
1 dl ljus sirap
1,5 dl vispgrädde
75 g smör

Blanda allt i en kastrull och låt sjuda i ca 5 minuter.

Bred på glasyren och grädda i ytterligare 10 minuter el tills den fått fin färg!

Skär upp i kvadrater eller trianglar! Dödligt gott! :-)

boktips

Jag gillar böcker som tar barn på allvar. Och de vuxna som läser med och för barn. Den här är bara fantastisk och andlig och superhärlig. Den som vet vad som gör intryck på en 4½åring kan inte annat än att le!

-Nå, hur var det i världsalltet? sa mamma.

-Där var både vackert och roligt, sa jag.

Beroende

För övrigt har jag lånat en stegräknare av maken. Jag har garvat lite i hemlighet åt dem som tidigare bloggat om sina jobbtävlingar etc. och hur de fastnar i räknandet och utmaningen att gå lite fler steg varje dag. Jag är inte ens med i någon tävling. Ändå är jag fast. Första dagen 9800 steg. Andra dagen 9400... fatta att jag gick ner för alla fem trappor för att gå med soporna vid midnatt igår -och upp igen för att åtminstone komma upp några hundra. Tredje dagen -lätt-as of now 14955 steg. Jag får kanske gå några extra varv mellan sovrum och badrum så att jag kommer upp i 15000.

Dags för en intervention redan?

Gröna lund

• Nyckelpigan, berg- och dalbana 3ggr
• Flygande elefanten 2ggr
• Lyktan, fritt fall 3ggr
• Tekoppen 3ggr
• Lustiga huset 3ggr
• Kärlekstunneln 1ggr
• Pettsons hus 1ggr
• Veteranbilarna 2ggr
• Cirkuskarusellen 3ggr