Dagarna går. Jag håller ihop. Ibland mer, ibland mindre. Jag minns mycket. Jag tänker mycket på Linda. Jag pratar mycket med en annan av Lindas vänner. Det gör gott mitt i allt.
Och idag kom familjen och Linda hem till Sverige. Jag hade verkligen velat möta upp men kunde inte. Jag var på fel ställe i Sverige utan möjligheter att boka om flyg hem.
Jo, för mitt i allt firade vi lilla lillasyster som tog examen. Det var ju planerat sedan länge och trots att jag inte var på topp alls så ångrar jag inte att jag åkte. Det betydde så mycket för henne att familjen var med!
PS jag ska passa på att tacka för all omtanke ni visar här och annorstädes. Det betyder också mycket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag har tänkt på dig under dessa dagar, men har inte hittat ord till tröst eller något annat. Detta får räcka så länge.
Skönt att höra din röst igen. Gud hålle dig i sin hand! (tack gode Gud för konjunktiv!)
Jag har också tänkt på dig den senaste tiden. Varma tankar till dig från Jämtland!
Det var verkligen så fantastiskt att ha er alla här uppe och fira min stora dag. Uppskattas massor. Mysigt var det också. Jag skickar varma kramar till dig, min älskade syster. Ses snart!
*surfar hit för att se om det har hänt något, konstaterar lite sorgset att det inte har det, lämnar ett avtryck*
vi ses om två veckor! kram.
Hmmm, jag var tvungen att kika in, men här är det fortfarande stilla.
Varm tanke.
Skicka en kommentar