Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Stora tankar om små saker och små tankar om stora saker.
Jag är den jag är
- Jeez
- De klokaste sakerna sägs ofta av de man minst tror. På frågan om vad Sonen ska bli när han blir stor svarade han redan som tvååring med sitt namn. Ja, självklart. Det är det vi alla är menade -att vara oss själva. Så jag är Jeez, så gott jag kan och så ofta jag kan.
Tror du på Gud Fader Allsmäktig?
-Vet inte. Det känns så.
Tror du på Jesus Kristus?
-Vet inte. Jag älskar honom.
Tror du på den Helige Ande?
-Vet inte. Någon oroar mig.
Kallar du dig för kristen?
-Vet inte. Spelar det någon roll?
Ur Anna Greta Wides diktsamling "Den saliga osäkerheten"
-Vet inte. Det känns så.
Tror du på Jesus Kristus?
-Vet inte. Jag älskar honom.
Tror du på den Helige Ande?
-Vet inte. Någon oroar mig.
Kallar du dig för kristen?
-Vet inte. Spelar det någon roll?
Ur Anna Greta Wides diktsamling "Den saliga osäkerheten"
Etiketter
- advent (27)
- balkong (2)
- barnen (97)
- begravning (2)
- bekräftelse (2)
- beredelseord (1)
- berättelser (1)
- betraktelser (2)
- bilder (28)
- bilresa (2)
- biskopsval (8)
- bloggliv (15)
- blä (1)
- bra sagt (5)
- brev (1)
- bröllopsdag (1)
- böcker (2)
- bön (4)
- citat (2)
- dikt (1)
- DN (1)
- dockteater (1)
- dop (3)
- död (4)
- ekumenik (7)
- explosioner (1)
- facebookliv (4)
- familjen (22)
- fasteblogg (89)
- flyg (1)
- flytt (3)
- folk (1)
- frustrationer (3)
- frågor (7)
- funderingar (78)
- fästingar (1)
- glasögon (1)
- glädje (1)
- glädjeämnen (4)
- glömska (1)
- graviditet (8)
- gudstjänst (11)
- hantverk (2)
- hobbyliv (3)
- humorstafetten (1)
- hälsning (6)
- högtider (1)
- ikon (1)
- ilska (1)
- in english (7)
- internet (1)
- jul (2)
- kaos (1)
- klokheter (1)
- konfirmander (5)
- kors (1)
- kurser (4)
- kyrkliv (22)
- kyrkspanarna (1)
- lediga dagar (2)
- lego (2)
- liv (26)
- livsberättelser (1)
- London (1)
- lucia (2)
- Luther (1)
- lästips (1)
- maken (1)
- maktlöshet (3)
- mammaliv (87)
- mat (1)
- melodifestivalen (1)
- midsommar (1)
- morgon (2)
- namn (1)
- nostalgi (2)
- NY (1)
- oblatbröder (1)
- offergång (1)
- oj då (2)
- olyckor (2)
- oväder (1)
- predikan (4)
- presenttips (1)
- prästliv (88)
- psalm (1)
- pyssel (2)
- påsk (3)
- ramsor (1)
- resa (5)
- riter (1)
- roadtrip (2)
- roligt (24)
- schema (2)
- scouting (1)
- semester (27)
- shopping (22)
- sjukdomar (14)
- skola (6)
- snökaos (1)
- sommar (2)
- sorg (9)
- status (1)
- summering (1)
- syndabekännelse (1)
- sång (7)
- tacksamhet (11)
- teologi (7)
- testfamilj (1)
- tid (1)
- tivoli (4)
- tjocka släkten (4)
- tunnelbana (1)
- uppsalaliv (1)
- utmaning (36)
- vardag (25)
- vardagsliv (29)
- video (2)
- vigsel (3)
- vilodag (3)
- vintertid (3)
- välkomnad (1)
- vänner (16)
- yearbook (1)
- återseende (1)
- äventyr (1)
- önskelista (1)
- överlåtelse (1)
Bloggarkiv
- mars (26)
- februari (17)
- april (12)
- mars (31)
- februari (13)
- januari (1)
- juni (1)
- april (1)
- mars (1)
- februari (1)
- januari (1)
- december (26)
- november (3)
- juli (1)
- juni (4)
- maj (5)
- april (3)
- november (2)
- oktober (14)
- september (3)
- augusti (6)
- juli (3)
- juni (11)
- maj (7)
- april (17)
- mars (10)
- februari (16)
- januari (10)
- december (15)
- november (18)
- oktober (10)
- september (19)
- augusti (15)
- juli (9)
- juni (13)
- maj (11)
- april (3)
- mars (11)
- februari (4)
- januari (4)
- december (9)
- november (12)
- oktober (16)
- september (24)
- augusti (24)
- juli (25)
- juni (32)
- maj (5)
6 kommentarer:
Ah, ni försöker tråkprovocera henne till att börja prata och krypa?
Hon vänder sig ju redan, särskilt när man gått och fixat med nåt, så taktiken funkar! *muttar "ett tennisproffs"*
Jag tror hon var mer intresserad av mat än av gym (och jag förstår henne:-). Jättegosig ser hon i alla fall ut!
eva, jag plockade fram kameran för att hon använde sina händer så medvetet. Men det hade jag inget för. Då ville hon hellre umgås med munnen. Fast hungrig vet jag inte... hur mycket KAN ett litet barn egentligen äta? *s*
Massor!!!
*s* du har helt rätt. massor ibland. Och ibland nästan inget (det visar snart 4-åringen bestämt).
Skicka en kommentar