Jag sitter mest här framför datorn eller ligger och sover framför tv:n. Är inte rolig alls. Dels är jag trött. Dels är jag less. Och allt kretsar kring magen förstås. Och mig.
Hur vågar maken vara sjuklig och behöva omtanke när jag snart ska föda? Hur vågar storfamiljen åka till landet på sina få semesterveckor och lämna mig/oss vind för våg? Hur vågar sonen vara 3½ med allt det innebär just nu?
Ja, ni hör ju. Oresonlig. Det är vad jag är. Och jag tycker mig dessutom ha all rätt i världen till det. Men om allt detta vill man ju helst inte prata. För vem vill vara sån? Och man gör faktiskt sina val, man kan välja hur man agerar och är mot sin omgivning.
Så imorse sa jag till mig på skarpen. Ni vet så där som Pippi brukar göra när hon inte går och lägger sig. Och minsann. Jag plockade ur och i diskmaskinen, städade badrummet, plockade i vardagsrummet så maken kunde dammsuga, vek en tunna ren tvätt och stoppade in i skåpen och nu är jag alldeles utmattad...
Sonen tittar på Mulle Meck och maken och sonens Gudfar, som är på besök, sitter och pratar om nåt obegripligt. Gudfar ska flytta till Stockholm igen. Trevligt! Om någon har en lägenhet i Stockholmstrakten till övers till en from, rökfri, norrländsk superkille så hör av er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Wallenstam har emellanåt lediga lägenheter, bara man kan betala för sig, och accepterar att bo i Huddinge eller Råcksta.
I övrigt, du är duktig, och jag sympatiserar!
De där sista väntans dagar verkar evighetslånga. Du har verkligen oflyt som har en sjuk make mitt uppe i allt! Hoppas han hinner pigga på sig tills det är dags för nya familjemedlemmens ankomst!
Maria, bra tips med Wallenstam, de är ju rätt stora privatvärdar.
Petra, japp. Fast han har varit kass sedan i mars. Bihåleinflammation som blivit tandinflammation som blivit öroninflammation och så går det runt. Suck.
En from norrlänning?!
Jag behövde ju inte köa och stöka speciellt länge för att få tag på min lägenhet i Botkyrka - men jag har all förståelse för att man bara ser det som en nödlösning - det är lite långa resor.
Man måste ju spela de kort man har, eller hur?! ;-)
Och jag har tipsat om tex det. Han ska jobba i Kista så nåt slags bra läge i förhållande till det duger gott.
Skicka en kommentar