Nobelfestligheter

Nobelfestligheterna får mig att alldeles tappa koncentrationen och nästan glömma bort dagens inlägg.

Finns några vägar att gå med detta.

Ett alternativ är att berätta om hur min pappa smet in på nobelfesterna på det glada 60talet. Man iklädde sig sin frack, tog en cigg utanför och släntrade sedan avslappnat in. Ytterrocken lämnades dock hemma, samt galoscherna.

Ett annat alernativ är att fota sonens dagsfärska diplom. Han fick nämligen Nobelpris i matematik idag i skolan. Det var tydligen delat med två andra. Han himlade också med ögonen och tyckte att det väl inte var nån överraskning när jag blev alldeles sådär mammig och peppande. Nej, det är klart. Det är ju självklart... Ser fram emot att stå och bli intervjuad av John Chrispinsson om några år och berätta om hur jag alltid vetat att han kommer få Nobelpriset. Jag kommer dock inte gråta glädjetårar utan citera honom själv (sonen alltså).

Vad tycker ni?