Idag fyller dottern två. Två år. Hon sjunger och pratar -mer och mer förståeligt. Hon speglar det mesta jag gör -tjejigt blir det. Men gillar också stora maskiner och katter. Hon har humor och humör. Hon älskar sin bror och hon älskar att reta honom. Hon vill göra riktiga saker. Bre smör själv (för då kan man stoppa smörkniven direkt i munnen istället för att ha den där onödiga bruna saken i botten som bara geggar eller smular ihop). Hon klättrar och hänger i allt som går -trappor, balkongräcken, you name it. Hon fegar inte ur och dem hon tar till sitt hjärta får veta det med besked.
Hur kan man säga att mirakel inte finns?
Och jag har två!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Japp! Hon lever upp till sitt namn, den modiga lilla råttan *ler*
Skicka en kommentar