De tio sämsta sakerna med att fasta

Det är askonsdag och jag har blivit utmanad, eller snarare given en stafettpinne i Humorstafetten 2009. Mitt valda ämne är som rubriken lyder: De tio sämsta sakerna med att fasta. Jag har fokuserat på den fasta som handlar om att avstå från det ena eller det andra. Om ni inte märker det själva.

1.Alla de som passar extremt dåligt i säck och aska. Påtvingad estetisk fasta för alla andra är ju dåligt.

2. Man måste bryta fastan på söndagarna (uppståndelesfesten kan man ju inte hoppa över som den goda kristna man är) och därmed är det inte bara en omgång koffein- och sockeravvänjning som gäller, utan fler än man vill räkna.

3. Det (ännu) olösta problemet hur man ska kunna facebookfasta utan att någon ska märka att det är just det man gör håller en vaken på nätterna...

4. Man kan inte reta andra med pralinaskar och dignande godisskålar med mindre än att det slår tillbaka mest på en själv.

5. Den kakafoni som utbryter inom en när man hittar en oöppnad godispåse i en skrivbordslåda på jobbet och intensivt börjar diskutera alla kreativa kryphål som poppar upp av typen "fastan gäller ju bara nyinköp av godis, inte själva ätandet av gammalt" eller "gammalt godis är ändå så äckligt att det faktiskt räknas som späkning att äta det" med sig själv.

6. Det är lönlöst att klaga på att man inte får en kaka till kaffet efter dagens lunch.

7. Arbetsgivaren uppskattar inte när man försöker arbetsfasta. Inte ens i kyrkan.

8. Man får inte skryta om sina fastebravader. Hur kul är det? När man äntligen har något att skryta om.

9. Sa jag att man inte får skryta om hur duktig man är. Fast man inte vill något hellre!

10. Man blir enkelspårig. Mycket. Enkelspårig. Skryta. Vill. Nu.

Jag lämnar över stafettpinnen till en person som jag ska avsluta fastetiden med ... *trumpetfanfar* Cissi

Fem små apor

Barn bearbetar på sina sätt. Nu på morgonen sätter dottern höger hand med relativt raka fingrar i sin vänstar och bankar. Mamman tänker att hon kanske vill sjunga "i ett hus vid skogens slut" fast dottern brukar nog banka på porten med en knuten hand.

Sonen säger det obegripliga "fem apor i sängen"? Va? Det är tur att han kan kommunicera mera. "Hon vill nog sjunga "fem apor som hoppade i sängen" Aha, dagissång? Jo. "mamma ringde doktorn som svara att inga små apor i sängen får vara!"

Jo. Nog bearbetas det alltid. Hjärtat. (Och barnet på filmen har fö ingenting med inlägget att göra. Mer än att hon helhjärtat gör ramsan då.)

Astrid Lindgren t/r

Ester. Källartrappa. Mamman säger till att hon inte ska vara där. Tar med henne till postfacken. Snabbt som ögat är hon tillbaka. Storebror vet. Han säger till. Jag släpper posten och springer efter. Hon är snabbare än Fantomens skugga. Tar ett kliv och far med huvudet före i en kullebytta ner nån meter i den runda trappen. Gallskrik förstås. Blod. Darrig mamma sätter sig med flicka i famnen mitt bland böcker och post och nycklar. Fram med papper. Jack ovanför ögat. Det blöder mycket i ansiktet. Mamman vet det. Hon andas och försöker tänka. Får fram telefonen. Ringer 1177. Jo, sjukvårdsupplysningens nummer kommer mamman (märkligt nog) ihåg. Man måste göra en massa val och om man vill höra på engelska... nej, det tar för lång tid. Mamman klarar inte av att lyssna utan ringer 112 istället. Får prata med en sjuksköterska. Såna gillar mamman. Efter några enkla kontroller får mamman frågan om hon kan ta taxi till barnakuten. Det behöver kanske sys. Och i alla fall kollas. Grannen har kommit från dagishämtning. Storebror väljer att stanna med dem tills pappan kommer hem (vilket han gör omgående under rådande omständigheter). Mamman packas in i taxin av annan granne som också packar undan vagn och påsar med nyinköpta blötväderskläder.

I taxin lugnar sig dotter. Det är ju rätt kul att åka bil. Och äta riskaka som uppenbarade sig av granne. Åtta-åtta-åtta säger hon och pekar på dekalen i fönstret med taxan. Hon är tapper.

En och en halv timma och tre stygn senare åker mamman och dottern taxi igen. Tut tut säger dottern. Mamman inser att hon kanske kommer sluta darra en och halv dag senare. Och att hon är tacksam för att detta är deras första akutenresa och att det inte var värre. För det hade det faktiskt kunnat vara. Men nej, tacksam ska man vara. Och kanske införskaffa en sele. Eller ett koppel. Eller avinstallera trappor i hus. Och andra farligheter. Jorusåatt.

Listor

Att göra -listan är lång. Tur att det är sportlov nästa vecka. Alltså, inte ledigt för mig, men ingen verksamhet på jobbet utan skrivbordstid. Nu ska planeras lektionsmedverkan, sommarkyrka, konfirmander 2010 och skrivas brev och väljas psalmer och ringas samtal och i bästa fall också hitta lite lästid. Jag ligger efter i allmänhet. På allt känns det som.

Så, nu har jag lättat på det trycket och kanske kan njuta av en ledig dag?

Hur hände det?

När man har mycket att göra, lång ledig helg och gäster så blir det lätt så att det helt plötsligt gått ytterligare en vecka... och jag som hade tänkt skriva inlägg ilska, om utraderade minnen och om teologi för bäbisar.

Biskopsval vs melodifestival

Min facebookstatus igår: Jenny is thinking about the upcoming election of bishop candidates (yes, it's an election of candidates to the real election of bishop).

Anna: "jag läste ditt status om byråkratin i biskopsvalet, är det bara jag eller finns det slående likheter mellan biskopsvalet och melodifestivalen?"

Jo, jag har reflekterat över det också. Först har man en grupp som tänker ut kriterier och som man nominerar folk till. Sen presenterar de en lista på kandidater. Sen nominerar man flera under första deltävlingen. Och har första röstningen. De som går vidare får man lyssna på. Sen väljer man igen. Om någon får mer än 50% av rösterna då är det slut. H*n har vunnit. Annars blir det en deltävling till.

Flera vill ju ha en internationell jury också.

Jag vill ha en Petra Mede som leder det hela. Det skulle bli roligare så.

Uppdatering: (Också från facebook och en statuskonversation med en annan Anna än den ovan). "En vän till mig föreslog att man inför samma röstsystem i biskopsvalet som i melodifestivalen: telefonröstning, samtalet kostar 9:90 och går till Svenska kyrkans internationella arbete, man kan rösta hur många gånger som helst! haha!"

Biskopsvals -inte damernas direkt

Så har då provvalsdagen kommit och gått. Det fanns sju nominerade och klara, väl genomtänkta av en utsedd grupp som arbetat under flera månader med sökprofil etc. Av dessa kandidater var fyra kvinnor och tre män. Under förmiddagen nominerades och pläderades det för ytterligare åtta personer, en kvinna och sju män. Jag kan inte låta bli att fundera på hur det kommer sig att det, trots att vi är ungefär 40% prästvigda kvinnor i stiftet, inte finns i alla fall 40% intressanta kvinnor som kandidater. Självfallet ska vi ha en god biskop och könet är inte alls det viktigaste. Men det verkar ändå som att det finns strukturella skillnader som gör att fler män tackar ja eller fler kvinnor tackar nej till att kandidera. Eller att det ledarskap vi tror oss leta efter är ett "manligt" sådant. Eller ett "traditionellt" sådant. Och det tål att tänkas på. Vad har vi för bilder av ett gott ledarskap? Kan det vara en ung människa? Kan det vara en mamma med små barn?

Nu väntar hearing med de åtta som gick vidare till det riktiga valet. Av dem är två kvinnor och resten män. Jag är ganska säker på vem jag ska rösta på. Men man vet aldrig. Gud överraskar ibland.

Biskopsvals

Imorgon är det provval i Stockholm. Nu biskop ska väljas. Eller egentligen -kandidater för det "riktiga" valet ska väljas.

En grupp har vaskat fram 7 kandidater. Fler kommer med all säkerhet nomineras imorgon. Jag har själv ingen favorit alls bland de föreslagna. Jag ser fram emot nomineringar och pläderingar och hoppas att det skingrar dimman något. Sedan är ju ordningen att alla med minst fem procent röster, helst minst fem kandidater blir valbara. Och inför det valet sker en hearing. Den ser jag redan fram emot.

Det som gör mig ledsen är den kyrkliga politik som flera nu ägnar sig åt. Ekumeniken används som slagpåse. "Välj rätt, annars får det konsekvenser..." Hot har ju använts förr. Och alla val har konsekvenser. Men är detta inte en inomkyrklig angelägenhet? Var det någon som sa något kring utnämningen av senaste metodistbiskopen i Norden? Senaste katolska biskopsutnämningen i Sverige? Pingströrelsen valde en företrädare för sin paraplyorganisation, la någon sig i? Kristi kyrka är delad, men om Svenska kyrkan ska alla få tycka och döma.

"Välj en kristen biskop" säger de och insinuerar att det finns EN kristendom, EN tolkning av Bibeln och EN riktig Gudsrelation -som uppenbarligen (?) inte präster och lekfolk i Stockholms stift omfattas av. Eller genom detta valet visar om de står för eller inte. För att inte tala om kandidaterna... "Nej, nej. Så är det inte alls"svarar någon. Men det som sägs mellan raderna är tydligt.

Men tänk om det faktiskt är så att Guds ande rör sig i var och en av oss präster och elektorer som röstar imorgon. Tänk om Gud gör sin vilja känd genom människor här och nu, genom männinskor som är pålästa i Bibeln, som har levande Gudsrelationer och som i djup tro på Jesus Kristus forfarande väljer någon sk liberal till biskop. Tänk om.

Kyndelsmässodagen

Två predikningar och ett doptal skulle skrivas idag. Maken var på någon form av seminarium. Jag tog barnen till kyrkis. Det var knökfullt men i det stora hela lika trevligt som vanligt. Barnen åt bra, lekte bra och sov bra efteråt. Dottern i alla fall. Sedan lekte vi kurragömma tills maken kom hem och vi åt middag. Maken la dottern, jag tittade på Wild Kids med sonen. Sedan somnade han snabbt fnittrandes åt elefantbajs. Piece of cake att natta. Datorn på. Predikan ska skrivas. Tomt. Make i soffa bredvid. Det går inte an. Spelar lite spel. Kommenterar någons status. Melodifestivalen börjar. Gäsp. Kanske borde skriva?

Joru. Helig Ande är god. Den blev skriven. Efter sångtävlingen. Kl 11 blir det en predikan. Om världens ljus. Och det är inte vem som helst det.

Kl 17 blir det en annan predikan. För barn i alla åldrar. Och deras föräldrar. Också den om världens ljus. Och om dopet.

Välkomna!

Inbjudningarna duggar tätt

Är det sån konkurrens mellan skolor att de måste ha infokvällar exakt samma kväll för föräldrar som ska välja skola åt sina fem-/sexåringar? Jag blir bara irriterad.

Dessutom. Onsdagkvällar funkar dåligt för mig alla veckor. Vissa jobbar inte 8-17 varje vardag utan har andra tider. Suck.

smygjobb

Barnet sover. Mamman jobbar frenetiskt. Förbön. Check. Övningar att samtala om mänskliga rättigheter... gah... tomt i huvudet...

Så kallad VAB

Dottern är förkyld. Maken var hemma igår, då var hon loj. Idag är jag hemma. Dottern är inte loj. Vi sjunger lite. Hennes illgula mikrofon är inte lika rolig som min blinkande. Hon vill att vi ska sortera strumpor. Med mössa på. Och en vante. En gul. Vi växlar snabbt. Bygga lego en stund. Ett högt torn bygger hon alldeles själv. Jag bygger ett träd. Hon raserar allt snabbt. Vi tar tempen på dockan. Den ska bäddas i säng. Vi plckar ihop kläder som är utspridda i lägnehetn. kanske läsa bok? Jo, dottern hämtar en möbelkatalog och Bibeln. Det är mitt barn! Vi hittar ett bord som vi är överens om är snyggt. Och läser Bibeln både fram- och baklänges. Noterar att äpplet är populärt, liksom djuren. Och Jesus. Hon förstår nog att Jesus är bra. Det är inte ens lunch. Dagen är lång. Undrar vad vi ska göra resten av den.

Morgonstund har guld i mun!

Inget går upp mot en karaokiduell på morgonkvisten.

Maken is Begging Me for Mercy. Jag fick dubbelt så många poäng som han, han som varit regerande SingStarkung på hans förra jobb.

Barnen tittade på med skräckblandad förtjusning.

Om det är på gott eller ont, vem vet?!

I fredags var jag i Uppsala på föreläsning. Kväll och natt tillbringades hos god vän med familj. Och Sing star.

Nu sitter vi här hemma vid vår XBOX 360 med Lips och kan inte slita oss. Om jag inte dyker upp på jobbet imorgon vet ni varför.

För övrigt får jag nog börja lyssna på massor med musik igen om detta ska funka utan skilsmässa...

Nu går jag till vila trygg eller Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?

Jag har hört brottstycken på tv flera gånger. Den har fastnat. Undrar om den finns att tävla med i Singstar?



Nej, imorgon är en annan dag...

25 random things about me

I was tagged in a facebook thing. I thought I might as well copy and paste for my non FB-friends.

Rules: Once you've been tagged, you are supposed to write a note with 25 random things, facts, habits, or goals about you. At the end, choose 25 people to be tagged. You have to tag the person who tagged you. If I tagged you, it's because I want to know more about you.

1. I do not like people. Crowds of people that is.
2. I'm really really great at doing nothing at all!
3. I can watch several tv-shows simultaniously. Some say they aren't good enough, not me.
4. I have met the Queen of Sweden.
5. I have an odd bi-polar ambitiousness concerning most things. It's all or nothing. And all. And nothing.
6. I'm a bad looser. However, I'm an even worse winner. Yes, I'm unbearable.
7. I've been performing in several musicals during my high school years. Singing and acting has always been fun!
8. I have a bad memory when it comes to stories people tell me. That comes in handy being a priest, getting confessions and keeping the confidentiality. It is not that handy when friends expect me to connect the dots in things they have told me previously. A hundred years ago...
9. I hate being late. I plan my ways meticulously.
10. I have lost weight both time I was pregnant. After 9 months I have always gained that weight again though.
11. I don't listen to music much at all. Except when I have to -in church mainly. It's not that I don't like music, I just don't make the effort to turn it on.
12. I don't drink and drive. Well, I don't drive. And I don't plan to start doing it either. I like the green feel to it. And there's more interesting things to study for. Leadership for example...
13. ...which I'm taking a master degree in.
14. I have been on the board of the National Council of Churches in Sweden for 10 years. That's longer than almost any of the other members. And I'm still the youngest (not counting two of the substitutes that almost never is there).
15. I still get surprised from time to time, that I'm all grown up, married with two kids -that they let me keep!
16. I have studied several languages. English of course, german (only one year, we mostly sang German songs), french, spanish and hebrew. I'm only fluent in English...
17. I've had the pleasure to go on ride in a submarine. A yellow one.
18. I was an exchange student in Roscommon, Michigan when I was 16. A few years ago my younger host brother moved to Sweden, met a girl and had me wed them!
19. I can't get too many nice shoes.
20. Or too many nice bags/ purses.
21. I went to the movies before christmas for the first time in maybe ten years. My son and I saw Madagascar 2. I wonder when I'll go next time...
22. I've lived in four different countries. Brazil, Finland, Sweden and US (Michigan and NY).
23. I don't like sports. Of any kind. Not watching, not doing, no nothing.
24. Down hill skiing is not a sport. I like that. I competed in that. For a short while. Many moons ago.
25. I have had dinner with Desmund Tutu. He likes rum and coke. And strawberries.