Att spendera helgen med 13st fjortonåringar (typ) samt 3st 45-åringar (+-) är roligt nästan jämt. Som den hårt prövade småbarnsföräldern jag är bekommer det mig inte att gå upp på morgonen (det är ju sovmorgon att få sova till efter 7!), inte heller kan ögonen hållas öppna eller öronen låta sig störas efter midnatt -oavsett hur mycket spring det är i korridorer. Dessutom utfodras man med jämna mellanrum och slipper disken efteråt. Bara det är ju värt en hel del.
Dessutom får man ju höra roliga kommentarer när man tittar på film ihop (tyvärr kommer min överhettade hjärna inte på några att citera just nu) och hjärtat smälter när en konfirmand vid instruktionen att de ska få väljka psalmer till morgondagens mässa glatt utropar tre nummer på psalmer hon bara älskar. Dessutom får man många nya infallsvinklar kring hur det måste ha varit med och för Jesus och lärjungarna. Och det är klart att lag "Prästälskarna" vann femkampspromenaden.
Imorgon åker vi hem. Det ska bli skönt. Och lite tråkigt. Men säg inget till de små om det!
lördag 8 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja, konfirmandläger...visst älskar man det fast man nästan kroknar ibland :)
Skicka en kommentar