Kl 05.45
Sonen: "Mamma?!... MAMMA?!"
Mamman: "mm"
Sonen: "När kommer Etta?"
Mamman: "zzz"
Sonen: "MAMMA! När kommer Etta?"
Mamman: "vid lunch"
Senare, vid frukosten:
Sonen: "kan vi äta lunch nu?"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Stora tankar om små saker och små tankar om stora saker.
9 kommentarer:
Ja lite så där kan jag varafortfarande!! Väntan kan vara jobbig och tålamodsprövande!!
Jag har faktiskt inte tänk på det viset, men det är ju helt rätt. Denna förlossningsväntan är ju faktiskt en enda lång tålamodsprövning à la "kan vi äta lunch nu?"
Precis vad jag tänkte på när jag läste ditt inlägg.
Tålamod. Gillar vi att vänta?
Fröken Underbar brukar, med eftertryck, säga: We HATE it!!
Han är underbar, lillkillen...
Kanske lunchen kommer 070707? Om det blir en flicka kan hon få personnumret 070707-0707... men det är ju inte det viktiga!
Jag hoppas på en snar och frisk förlossning utan komplikationer.
Ja, 070707 vore tufft. Håll igen några dagar nu ;o)
*morrar*
Jag är glad att Maria sade det där med "håll igen", för jag skulle inte ha kommit på tanken.
Det ballaste är ju att det faktiskt BLEV 070707!
Skicka en kommentar